ett erkänande
Hej bloggen och hejdu, du som inlägget kommer handla om.
Jag har en sak att berätta för dig, en sak som jag har tänkt på i nästan 2 års tid nu.Och jag har tänkt klart, jag fattar inte själv varför jag har varit så frånvarande och fittig mot dig, men det är för att jag inte velat förhasta mig i någonting jag inte trott på. Jag vet nu, hur jag känner och vad jag vill, det har hela tiden bara handlat om dig, mina känslor för dig. Det är allt jag känner. Jag borde inte öppna upp mig såhär. Det är verkligen ingenting jag brukar göra för någon, men jag tycker att det är dags att du får reda på sanningen om vad jag känner för dig. Och jag hoppas du stannar kvar även om du kanske inte vill det jag vill. Det är såhär, att jag älskar dig bara dig och ingen annan, det är bara du som betyder någonting och jag är glad över att få ha dig som en vän som alltid finns där för mig när jag behöver någonting eller bara få prata ut, men just om en sån här grej så är det väldigt svårt för mig att säga någonting alls till dig. Jag har aldrig vågat för jag vet inte till 110% vad du känner för mig och vad du vill. Du har haft världens tålamod med mig och du även om jag är som jag är och är helt dum i huvudet ibland och tjafsar och håller på med någonting som inte alls är någonting att prata om.
Jag älskar dig och det har jag alltid gjort,
men nu är det en sak till som behöver komma fram.
Nu är jag osäker igen om jag ska säga det eller inte, för det här är något jag aldrig har varit så som jag är i dig.
Jag är kär i dig.....
Du är det bästa som någonsin har hänt mig, och nu pratar jag inte om allt annat runt omkring, om du förstår. Det vet jag att du gör. Jag är kär i dig, din personlighet, i hela dig.
Jag har jätte svårt att vara utan dig i så långa perioder,
men nu vet du hur det ligger till och jag ville bara att du skulle veta.
du är den bästa Per <3333 
